Jamstalldhet Byggbranschen

Reflektioner om mångfald i byggbranschen utgående från paneldebatten “Mångfald inom det Österbottniska Näringslivet” i Vasa 30.1

Skribent: Petra Ylitalo, Infra-Botnias projektledare vid Yrkeshögskolan Novia

Torsdagen den 30 januari 2020 ordnade Vasa Insider en paneldebatt vid Bocks med temat mångfald inom det österbottniska näringslivet[1]. Jag deltog som publik på detta tankeväckande seminarium och började reflektera över mångfald inom infra- och byggbranschen.

I både Norge, Sverige och Finland är byggbranschen mycket mansdominerad. Andelen kvinnor har ökat stadigt men fortfarande är över 90 procent män i samtliga länder.[2] Trots en liten andel kvinnor inom branschen har den en mer mångkulturell personalsammansättning än många andra branscher – det är mycket vanligt att utländska byggföretag är involverade i byggprojekt som underleverantörer. Däremot anställer de inhemska byggföretagen nyanlända i lika liten omfattning som de anställer kvinnor.[3]

Vi i Infra-Botnia skickade ut en enkät till Infra ry.:s medlemmar där det bland annat kom fram att infraföretagen upplever det som mycket svårt att hitta arbetskraft.[4] I Sverige och Norge är bristen på arbetskraft också mycket svår.[5] Det är alltså viktigt att lyfta fram byggbranschen som en attraktiv bransch, i synnerhet för barn och tonåringar som står inför valet av utbildning och yrkesbana. ”Vi måste bli tydligare, det finns mycket fördomar om att yrket är tungt och smutsigt, med mycket attityder. Det måste vi jobba med – det här är ju ett roligt yrke, med snabb teknikutveckling som många stannar i väldigt länge.”, säger Jonas Thorstensson som är vd för Maskinentreprenörernas egen maskinförarutbildning ME-skolan.[6] Ett annat sätt att försöka åtgärda arbetskraftsbristen är att hitta och ta till vara all den kompetens som finns, också den som kvinnor, invandrare och utländska företag besitter. Efter det när de nya byggarbetarna gör sitt inträde i branschen är det viktigt att de upplever branschen så attraktiv som den utlovades vara, så att de stannar kvar.

Bredare rekrytering

Diskussionen på Bocks rörde sig i stor utsträckning kring mångfald genom bredare rekrytering. Det här var panellisterna råd till näringslivet:

”För att olika typer av personer ska söka sig till ert företag är det viktigt att bilder och texten i era arbetsannonser och på era hemsidor signalerar att alla är välkomna att jobba för er.”

”Om det råder brist på mångfald på en arbetsplats är det mycket viktigt att fråga sig vad som egentligen händer när man som arbetsgivare läser igenom arbetsansökningar och intervjuar kandidater. Hur påverkar mina fördomar mina beslut i denna process?”

”Våga leta kandidater i kvinnliga nätverk mm och leta inte enbart i dina egna nätverk.”

”Sluta åldersdiskriminera!”

”Sluta diskriminera personer med funktionsnedsättning t.ex. genom att inte betala dem en riktig lön under väldigt långa tider!”

”Se potentialen när du anställer, inte bara kompetensen.”

Kommentaren ”se potential, inte bara kompetensen” kopplar starkt till rekrytering av unga. I Infra-Botnias enkät kom det fram att företagen önskar att utbildningarna skulle förbereda studerande bättre. Det är framförallt resursbristen på företagen som gör det svårt för dem att skola in personer som saknar all nödvändig kompetens.[7] Hur mycket kan man dock som företag kräva av utbildningar? Här kommer vi in på problematiken med att kopplingen mellan utbildning och näringslivet inte är tillräckligt stark och att utbildningen inte klarar av att ge bilden av det verkliga arbetslivet (trots värdefulla nya digitala verktyg – grävmaskinssimulator mm.). För att kopplingen ska bli starkare krävs mycket engagemang både från utbildningen och från näringslivet. Utbytet mellan dessa måste vara rikt och regelbundet – både lärare och elever måste lära sig av företagen. Läroavtal är en metod som tillåter ett större utbyte. Byggbranschen har redan börjat tillämpa metoden. Läroavtal innebär att företagen står för den skolning som svårligen går att erbjuda utanför arbetslivet, men företagen får offentlig hjälp för sin inskolning. Läroavtalet baserar sig på ett arbetsavtal för viss tid. Arbetsgivaren betalar lön enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet till den studerande. Till arbetsgivaren betalas utbildningsersättning för handledningen som ges på arbetsplatsen. Den som ordnar läroavtalsutbildningen planerar utbildningen tillsammans med den studerande och arbetsgivaren.[8]

Maskinentreprenörernas egen ME-skola är en annan inspirerande satsning på att föra utbildning och näringsliv närmare varandra:  ”Vi är faktiskt den första och enda bransch- och arbetsgivarorganisationen som tagit eget ansvar för kompetensförsörjningen. Och det är spännande att ME:s medlemmar äger en skola. Det tror jag kommer leda till en ännu större delaktighet bland våra medlemmar.”, säger ME-skolans vd Jonas Thorstensson. Skolan välkomnar också vuxenstuderande och personer som behöver komplettera tidigare studier. Utbildningens mål är att vara flexibel för att erbjuda den arbetskraft som branschen för tillfället kräver. ME-skolan arbetar också mycket med att få fler och olika typer av människor att välja maskinföraryrket: ”För att kunna locka till sig fler måste branschen också välkomna nya typer av sökande och se till att yrket går att kombinera med till exempel ett familjeliv. Flexibilitet krävs i dag, vi måste titta på arbetsvillkor och attityder så att man får ihop hela livspusslet, då blir det lättare att anställa.”, säger Hampe Mobärg, senior rådgivare på ME.[9]

Galaxen bygg är en rekryteringsagentur som finns över hela Sverige. De arbetssökande kunderna hos Galaxen bygg är antingen nyanlända, långtidsarbetslösa eller i behov av arbetsanpassning. Galaxen Byggs uppdrag är att hitta möjligheter till anpassade anställningar i företag för personer med funktionsnedsättning och med bakgrund från byggsektorn. Varje år stöttar de runt 500 personer till ett anpassat arbete och anställning och följer personens arbetsförmåga och arbetsanpassning genom hela rehabiliteringsprocessen. Anställningen är en anpassad anställning där arbetsgivaren får ett lönebidrag som beslutas av Arbetsförmedlingen. Lönebidraget syftar till att kompensera för den nedsatta arbetsförmågan i relation till arbetets krav. Målet är att arbetstagaren ska återvända till ett arbete utan lönestöd.[10] Ringer i Vannet var ett framgångsrik norskt projekt som ledde till att företag kunde inkludera ett stort antal individer som av olika anledningar befann sig utanför arbetslivet. År 2019 startades en uppföljare, Ringer i Vannet 2.[11]

Att få dem att stanna kvar på företaget

Vid Bocks kom panellisterna också in på ämnet en attraktiv arbetsmiljö. Det här såg jag som ett mycket viktigt argument för att företagen ska jobba på att förbättra arbetsmiljön för sina anställda:

”11 miljarder euro kostar psykiskt illamående Finland varje år. Det finns konkreta bevis på att de anställda mår bättre i företag som jobbar med mångfald”

Förra året började man i Sverige dela ut Lars Bergqvist-stipendiet för ökad jämställdhet och mångfald inom samhällsbyggnad. Inledningsvis uppmärksammade man arbetet med projektet Byggkurage. Stipendiet delades ut till Lars Larsson, vd på Erik Larsson Bygg utanför Borås för hans delaktighet i projektet. Byggkurage är en uppsättning regler som finns tillgängliga gratis online. Reglerna syftar till att tydliggöra vilka krav som gäller i samspelet med andra människor t ex på en byggarbetsplats och få igång samtal om hur vi har det, hur vi vill ha det och när vi kan veta att vi gått över en gräns. Byggkurage-reglerna lyfts fram som ett enkelt verktyg som även små byggföretag kan ta i bruk för att motverka skadlig machokultur på arbetsplatsen.

Machokulturen är en hård jargong som råder på många byggarbetsplatser, som kan vara svår att passa in i för både kvinnor och män. Att uppleva att man inte kan vara sig själv på arbetsplatsen kan vara mycket skadligt för individers psykiska hälsa och leder till att många byter bransch. Det är speciellt skadligt om det handlar om trakasserier och mobbning. Att motverka denna machokultur handlar inte bara om att skapa en trevligare, utan även en tryggare och säkrare arbetsplats. Machokulturen kan nämligen uppmuntra anställda att ta onödiga risker när det kommer till säkerhet: anställda vill passa in i gruppen och vill inte ses som omanliga och därför ber de inte om hjälp fast de behöver hjälp och säger inte ifrån.[12]

Utgångspunkten för både Lars Bergqvist-stipendiet och Byggkurage är Byggchefernas och Byggnads ”stoppa machokulturen”, en kampanj som Lars Bergqvist tog initiativ till under sina 30 år som Byggchefernas ordförande.[13]

Byggenæringens Landsforening bidrar med ett bra tips till företag om att anställa fler kvinnor på en gång om de är väldigt få innan. Det här ökar chansen att atmosfären på arbetsplatsen förändrar, att kvinnorna trivs och stannar på företaget.[14]

Branschorganisationer i Sverige arbetar betydligt mer aktivt med att synliggöra branschens jämställdhetsfrågor än vad branschorganisationerna i Finland och Norge gör. Byggföretagen i Sverige gör flitigt uppdateringar om detta ämne på sociala medier. Organisationerna i Sverige sticker också ut med att dela ut ett par branschspecifika stipendier för jämställdhetssatsningar. Byggenæringens Landsforening i Norge lyfter dock liksom Byggföretagen tydligt fram ämnet på sina webbsidor, men inte Rakennusteollisuus i Finland.[15] I Finland har många tidningsartiklar behandlat ämnet men det lyfts inte lika tydligt upp av branschorganisationer. Fackföreningen Rakennusliitto tar dock upp ämnet på sina webbsidor, på sociala medier och det finns en kampanj ”Syrjintä on syvältä”. Kampanjen går direkt på problemen med trakasserier och mobbning.[16] Jag anser att det skulle göra stor nytta att komplettera med en annan kampanj som fokuserar just på arbetskulturen, som lyfter upp att det finns andra problem än de som direkt kan klassificeras som trakasserier och mobbning. På det sättet gräver man djupare och kommer åt det verkliga problemet – normerna inom branschen.

 

[1] https://www.vaasainsider.fi/ekonomi-jobb/osterbotten-kan-battre-tolv-konkreta-atgarder-for-ett-osterbottniskt-naringsliv-med-mera-mangfald/

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/346728

[2] http://www.bygg.no/article/1386075

https://byggtjanst.se/contentassets/4a2bfbe9417e4dfdaaf57d0a7a56f9d3/sv_byggind_faktablad-kvinnor-man.pdf

https://www.rakennuslehti.fi/2017/10/jari-jaaskelainen-on-vaihtanut-tyomaakoppien-tyttokalentereita-luontokalentereihin-rakennusalalla-naisia-on-hairitty-vuosikymmenet-mutta-nyt-asiaan-halutaan-muutos/

[3] https://maskinentreprenoren.se/stor-okning-av-utlandsk-arbetskraft-i-byggbranschen/

[4] https://www.infra-botnia.eu/wp-content/uploads/2018/12/Intressentanalys_Finland.pdf

[5] https://www.entreprenad.com/article/view/668388/laget_ar_allvarligt

http://www.bygg.no/article/1401244

[6] https://www.entreprenad.com/article/view/699547/vem_vill_bli_maskinforare

 

[7] https://www.infra-botnia.eu/wp-content/uploads/2018/12/Intressentanalys_Finland.pdf

[8] https://www.te-palvelut.fi/te/sv/arbetsgivare/hitta_medarbetare/utbilda_med_laroavtal/index.html

[9] Video: ME Framtidens Maskinförare: https://www.youtube.com/watch?v=mzjC2pfrzAI

https://www.me.se/utbildning/om-me-skolan/

https://maskinentreprenoren.se/me-skolan-har-en-ljus-framtid/

https://www.entreprenad.com/article/view/699547/vem_vill_bli_maskinforare

https://www.entreprenad.com/article/view/699542/era_roster_vager_tungt

[10] https://galaxenbygg.se/

https://galaxenbygg.se/vd-bi-om-galaxen-bygg/

[11] https://www.nho.no/samarbeid/ringer-i-vannet/artikler/rekrutteringssuksessen-fortsetter/

[12] http://www.byggkurage.se/

[13] https://byggcheferna.se/stipendium/

http://www.mynewsdesk.com/se/byggcheferna/pressreleases/lars-bergqvist-stipendiet-gaar-till-en-av-grundarna-av-byggkurage-2926993

[14] https://www.bnl.no/utdanning-og-jobb/kvinner-i-byggenaringen/rekrutteringstips/

[15] https://www.bnl.no/utdanning-og-jobb/kvinner-i-byggenaringen/

[16] https://rakennusliitto.fi/tyontekija/tyossa-rakennusalalla/tasa-arvo-ja-yhdenvertaisuus-tyomailla/

Construction worker