BIM för små- och medelstora företag – hinder och möjligheter

BIM för små- och medelstora företag – hinder och möjligheter

 

Skribent: Niclas Carlén, Infra-Botnia, Umeå Universitet

 

För den som är aktiv eller engagerad inom byggbranschen har det nog varit svårt att undgå inflytandet av BIM på hur dagens arbetsprocesser är utformade. Större byggnationer har alltid varit komplexa projekt, och i en tid präglad av mer specialiserade arbetsuppgifter, ökad bredd av aktörer och roller, har BIM vuxit fram som ett av de tydligaste exemplen på nyttan av digitalisering inom branschen. BIM står för ”Building Information Modeling” och är ett samlingsbegrepp för användandet av digitiserad information såsom ritningar, visualiseringar av tidsplaner, kollisionskontroll eller dokument för samordning av arbete. Användandet av BIM har visat på flera fördelar främst i den inledande fasen av byggprojekt (Eadie et al., 2013), där man sett förbättringar av både visualiseringar, dokumentation och koordinering (Banihashemi et al., 2019). Dessa förbättringar kan leda till ekonomiska besparingar såväl som mer effektiva processer. BIM har främst applicerats inom större byggprojekt där kraven på transparens och koordinering är högre. Detta har även lett till att de flesta användarna är större byggföretag som kunnat frigöra resurser för att utbilda personal i BIM och utforma arbetsprocesser som integrerar verktygen i vardagen. Men är användandet av BIM enbart av intresse för större organisationer eller finns det användningsområden även för små- och medelstora företag? Ett flertal undersökningar har visat att användningsgraden av  BIM generellt är lägre hos mindre företag  (Banihashemi et al., 2019, Tezel, et al., 2020). Men vad finns det för hinder för mindre företag att implementera BIM som ett steg i sitt digitaliseringsarbete?

En studie utförd på Chalmers (Bosch-Sijtsema et al., 2017) har undersökt utmaningarna små företag står inför när det gäller att implementera BIM. En grundläggande förutsättning är att det finns ett brett användande inom branschen i stort. En av styrkorna med BIM är de utökade möjligheterna till informationsdelning och transparens mellan de olika involverade aktörerna. Det krävs dock ett utbrett användande inom branschen i stort för att användningen och fördelarna ska komma till sin rätt. En möjlig anledning till denna denna relativt låga utbredning är de investeringar både i tid och resurser som krävs för att skapa sig den nödvändiga kompetensen inom organisationerna. Företag som redan har en hög arbetsbörda tenderar att nedprioritera kompetenshöjande insatser, vilket kan bli problematiskt på lång sikt och leda till att mindre företag halkar efter I utvecklingen. Andra hinder är uppfattningen om att mjukvaran som används är komplex och inte tillräckligt användarvänlig, samt att en BIM-implementation kräver ytterligare investeringar i datorkapacitet. Vad finns det då för vägar framåt för att öka utbredningen av BIM även bland små- och medelstora företag?

Både den svenska undersökningen och en undersökning från Australien (Rodgers et al., 2016) klarlägger ett antal faktorer vilka ses som drivande i anammande av BIM bland mindre företag. Svenska företag framhäver möjligheten att ligga i framkant av den teknologiska utvecklingen som en generellt viktig aspekt för att uppnå långsiktig konkurrenskraft. Man ser även BIM-kompetens som ett strategiskt viktigt verktyg för att lättare kunna involvera sig i större projekt i framtiden. Den australiensiska undersökningen lyfter fram aspekter som kostnadsbesparingar i designfasen av projekt, utökade möjligheter att kunna svara snabbt, att kunna dela med sig av information och förändringar av projektet, samt tidigare problemidentifikation. Möjliga vägar för ökad spridning som föreslås är fortsatt arbete med att informera mindre företag om de konkreta ekonomiska fördelarna med BIM och breda utbildningsinsatser för att höja BIM-kompetens även inom mindre företag. Andra möjligheter som föreslagits, och skulle kunna påskynda användandet av BIM, är vidareutvecklingen av externa BIM-plattformar som förenklar och minimerar behovet av företag att internutbilda personal (Banihashemi et al., 2019).

 

Referenser

Banihashemi, S., Sarbazhossein, H., Adikari, S., Hosseini, F., & Hosseini, R. (2019). Multi-sided Platforms: A Business Model for BIM Adoption in Built Environment SMEs. HCI in Business, Government and Organizations. Information Systems and Analytics - 6th International Conference, HCIBGO 2019, Held as Part of the 21st HCI International Conference, HCII 2019, Proceedings (pp. 22-32). Cham: Springer.

Bosch-Sijtsema, P., Isaksson, A., Lennartsson, M., & Linderoth, H. C. (2017). Barriers and facilitators for BIM use among Swedish medium-sized contractors - “We wait until someone tells us to use it”. Visualization in engineering.

Eadie, R., Browne, M., Odeyinka, H., McKeown, C., & McNiff, S. (2013). BIM implementation throughout the UK construction project lifecycle: An analysis. Automation in construction, 145-151.

Rodgers, C., Hosseini, M. R., Chileshe, N., & Rameezdeen, R. (2016). Building Information Modelling (BIM) within the Australian Construction Related Small and Medium Sized Enterprises (SMEs): Awareness, Practices and Drivers. Construction Law Journal, 257-268.

Tezel, A., Taggart, M., Koskela, L., Tzortzopoulos, P., Hanahoe, J., & Kelly, M. (2020). Lean construction and BIM in small and medium-sized enterprises (SMEs) in construction: a systematic literature review. NRC Research Press, 186-201.

arif-riyanto-vJP-wZ6hGBg-unsplash